Om allt och inget

Om allt och inget

Reflektioner om allt och ingenting

Som sagt här finns det reflektioner mellan himmel och jord. Allt från lantmjölk, till nedlagda vattenkraftverk och djur i tunnelbanan.

Om postväsendet

SamhällsutvecklingPosted by Tomas Helling Sat, March 26, 2016 09:05:08

Jag ser fram emot när min son, som ärvt brevkniven av mig, ska förklara för sina barn vilken funktion den hade på sin tid. Jag föreställer mig följande samtal utspela sig.



- ”Pappa, vad är detta för något?”

- ”Aha, det där ja, det är en brevkniv.”

- ”Vad användes den till?”

- ”Man öppnade brev som man fick med posten.”

- ”Nu förstår jag inte. Vad är ett brev och vad är posten?”

- ”Brev var ett meddelande som man ville att någon skulle läsa. Man skrev meddelandet på ett papper och stoppade in det i ett kuvert som förseglades med det spott man hade i munnen.”

- ”Usch, spotta ihop kuvertet. Varför var det nödvändigt?"

- "På kuvertet skrev man vem som skulle ta emot meddelandet och var hen bodde. För att säkerställa att brevet inte lästes av någon annan än mottagaren så klistrades kuvertet ihop. Därefter satte man på ett frimärke, som man slickade på baksidan så att det inte det skulle ramla av kuvertet.” Därefter gick man till postlådan och stoppade in brevet i en springa"

- ”Ännu mera spott?! Men frimärke, det måste du också förklara?”

- ”Frimärket talade om för brevbäraren att den som ville skicka brevet också hade betalt brevbärarens lön”.

- ”Men jag förstår fortfarande inte brevbärarens arbetsuppgifter. Gick hen hela vägen från avsändare till mottagare. Hen måste ju ha blivit väldigt trött, blöt och kall.

- ”Man kan lätt tro det, men brevet sorterades och transporterades på det sätt som passade just det brevet bäst. Ibland på tåg eller lastbil. Ibland med flyg. När det kom fram till rätt postnummerområde, tog en annan brevbärare över och stoppade det i mottagarens brevlåda.”

- ”Tack snälla pappa att du berättade detta för mig. Det var helt nytt för mig. För att jag ska förstå helt och hållet måste jag sammanfatta brevets, knivens, kuvertets och brevbärarens funktion på ett lättare sätt. Brevet motsvarar alltså ett mess jag vill skicka. Då talar jag om för min iPhone 31 eller min nya surfmatta Airflow att jag vill tala om en sak för min kompis. Därefter läser jag upp för enheten det jag vill ha sagt. När jag är klar med mitt meddelande så trycker jag Ctrl+ENTER eller säger skicka till mottagare. Motsvarigheten till igenklistring av kuvertet i min värld motsvarar krypteringsprotokoll eller VPN-tunneln som säkerställer att inte mina mess läses av obehöriga.” Postväsendet motsvaras av våra fibernät, och pengarna betalar vi till AppleSoft eller MicroMac istället för till brevbäraren.

- ”Ja, något sådant. Men det finns en massa andra företeelser och föremål från min barndom som man måste gå på museum för att få uppleva. Ta på dig 3D-adaptern här och välj vilket museum du vill besöka medan du ändå bara sitter där i soffan och latar dig.”

//Tomas







  • Comments(0)//blogg.hellingforetagsutveckling.se/#post10

Att flytta är en nostalgiresa

Livets olika sidorPosted by Tomas Helling Sun, March 20, 2016 01:04:48

Att flytta är en känslomässigt jobbig resa att genomföra. Det handlar inte så mycket om att packa de möbler, husgeråd, och kläder man bestämmer sig för att ta med sig till den nya bostaden. Det handlar inte heller om de tunga möbler och flyttkartonger som ska släpas med, eller slängas på tippen.

Människan är samlare. Så länge det finns plats för allt är inte samlarinstinkterna något större problem. Det är när man inser att bohaget aldrig kommer få rum i en lägenhet, som det känslomässigt jobbiga arbetet tar vid.

I sorteringsarbetet känns det som om varje pryl måste värderas. Om man inte med säkerhet vet vad som ligger i en kartong på vinden, kan den inte kastas rakt av. Man öppnar den och sorterar hela innehållet. Man ställer sig frågan; kommer jag någonsin att ha på mig de här byxorna igen. Det var visserligen fem år sedan jag hade på mig dem för första och förmodligen sista gången. Men det ju inget fel på dem. Kan inte göra mig av med dem. De får följa med. Denna sorteringsprocedur är tidskrävande.

Sorteringen inför flytten är en tidsresa man går igenom. Arvegods och saker med affektionsvärde tar dig med på en nostalgitur. Jag hittade en mapp med en av grabbarnas alster från bildlektionerna (tidigare kallad teckningslektion, reds anm.). Jag frågade honom om han ville ta hem dem till sin lägenhet. Han svarade nej, släng dem eller gör vad du vill.

JAG KAN BARA INTE SLÄNGA SAKER SOM MINA BARN TILLVERKAT I SKOLAN ELLER SCOUTERNA OCH BURIT HEM MED STOLTHET I BLICKEN!

Smörknivar i eneträ, ljusstakar i bucklig mässing, skeva flygplansmodeller, broderade kökshanddukar…

Allt får följa med!

Även föremål som vi förknippar med en rolig händelse, en plats eller resmål tenderar att få följa med till den nya bostaden.

”Been there, done that, bought the t-shirt!”

Ett väldigt specifikt föremål som jag hittade i en av alla ”osorterat-lådorna” var en brevkniv, förmodligen tillverkad i metallslöjden av min far någon gång på 1950-talets början. Den är utsmyckad med hans initialer. JEH. Jan Erik Helling.

Exakt samma initialer har en av mina söner. Den kniven ska givetvis gå i arv till honom. Får verkligen inte slängas.

Min nästa blogg kommer att handla om hur man förklarar för ett barn fött år 2025 meningen med att ha en brevkniv i sin ägo. Eller vad en nummerskiva användes till.

//Tomas









  • Comments(1)//blogg.hellingforetagsutveckling.se/#post9
« PreviousNext »