Om allt och inget

Om allt och inget

Reflektioner om allt och ingenting

Som sagt här finns det reflektioner mellan himmel och jord. Allt från lantmjölk, till nedlagda vattenkraftverk och djur i tunnelbanan.

Att flytta är en nostalgiresa

Livets olika sidorPosted by Tomas Helling Sun, March 20, 2016 01:04:48

Att flytta är en känslomässigt jobbig resa att genomföra. Det handlar inte så mycket om att packa de möbler, husgeråd, och kläder man bestämmer sig för att ta med sig till den nya bostaden. Det handlar inte heller om de tunga möbler och flyttkartonger som ska släpas med, eller slängas på tippen.

Människan är samlare. Så länge det finns plats för allt är inte samlarinstinkterna något större problem. Det är när man inser att bohaget aldrig kommer få rum i en lägenhet, som det känslomässigt jobbiga arbetet tar vid.

I sorteringsarbetet känns det som om varje pryl måste värderas. Om man inte med säkerhet vet vad som ligger i en kartong på vinden, kan den inte kastas rakt av. Man öppnar den och sorterar hela innehållet. Man ställer sig frågan; kommer jag någonsin att ha på mig de här byxorna igen. Det var visserligen fem år sedan jag hade på mig dem för första och förmodligen sista gången. Men det ju inget fel på dem. Kan inte göra mig av med dem. De får följa med. Denna sorteringsprocedur är tidskrävande.

Sorteringen inför flytten är en tidsresa man går igenom. Arvegods och saker med affektionsvärde tar dig med på en nostalgitur. Jag hittade en mapp med en av grabbarnas alster från bildlektionerna (tidigare kallad teckningslektion, reds anm.). Jag frågade honom om han ville ta hem dem till sin lägenhet. Han svarade nej, släng dem eller gör vad du vill.

JAG KAN BARA INTE SLÄNGA SAKER SOM MINA BARN TILLVERKAT I SKOLAN ELLER SCOUTERNA OCH BURIT HEM MED STOLTHET I BLICKEN!

Smörknivar i eneträ, ljusstakar i bucklig mässing, skeva flygplansmodeller, broderade kökshanddukar…

Allt får följa med!

Även föremål som vi förknippar med en rolig händelse, en plats eller resmål tenderar att få följa med till den nya bostaden.

”Been there, done that, bought the t-shirt!”

Ett väldigt specifikt föremål som jag hittade i en av alla ”osorterat-lådorna” var en brevkniv, förmodligen tillverkad i metallslöjden av min far någon gång på 1950-talets början. Den är utsmyckad med hans initialer. JEH. Jan Erik Helling.

Exakt samma initialer har en av mina söner. Den kniven ska givetvis gå i arv till honom. Får verkligen inte slängas.

Min nästa blogg kommer att handla om hur man förklarar för ett barn fött år 2025 meningen med att ha en brevkniv i sin ägo. Eller vad en nummerskiva användes till.

//Tomas









  • Comments(1)//blogg.hellingforetagsutveckling.se/#post9

Det är otacksamt att jobba med hygienfaktorerna

Livets olika sidorPosted by Tomas Helling Fri, February 26, 2016 21:35:59
Hellings Blogg Otacksamt att jobba med hygienfaktorer

Frederick Irving Herzberg publicerade sin teori om motivation 1968. Enligt Herzberg kan faktorer som påverkar motivation delas in i ”motivarande faktorer” och ”de-motiverande faktorer”. Den sistnämnda kallas också för hygienfaktorer. Med motivation, i denna inlaga inkluderas även trivsel, välbefinnande och tacksamhet till sin omgivning.

Jag har i mitt yrkesverksamma liv använt Herzbergs teorier i organisationsutveckling och mitt eget ledarskap. På senare tid har jag även analyserat familjeliv och parförhållanden med samma teori och kommit fram till att det är ohyggligt otacksamt och frustrerande att jobba med hygienfaktorerna.

Enligt Herzberg handlar hygienfaktorerna om företagets arbetsmiljö, regelverk, kvalitet i arbetsledning, relationer till kollegor, arbetsförhållande samt balans mellan arbete och fritid. Herzberg menar att även om alla hygienfaktorer är bra, så kommer de ändå inte bidra till ökad motivation och trivsel. Men, om det finns brister i hygienfaktorerna så kommer det omedelbart leda till försämrat engagemang och välbefinnande.

Låt mig översätta detta till familjelivet. När det gäller regelverk och policys, som oftast klubbas av företagsledning, kan det jämföras med föräldrarnas införda regler. I forna tider handlade det om att ta av sig skorna i tamburen, ha ett ordentligt bordsskick, buga/bocka inför gäster/främmande och undvika att svära. Som en smula konservativ vurmar jag för dessa äldre regler. I dag handlar det snarare om att begränsa barnens tid framför TV-spel och dator, säkerställa sänggående, hygien och läxläsning. I förälderns gnetande med detta, trots ett gott syfte, mottas det nästan aldrig med tacksamhet. Man uppfattas som elak. – Det känns otacksamt.

Arbetsmiljö översatt till familjeliv kan jämföras med vardagens många praktiska små detaljer. – Att ställa skorna i skohyllan, använda toalettborsten, torka spisen och i övrigt plocka undan efter sig. Det otacksamma med sådana aktiviteter är att de inte uppmärksammas, av framförallt föräldrar och partner, förrän de glöms bort att genomföras. Alltså hygienfaktorer. – De slarviga får skäll, medan den skötsamme inte får någon uppmärksamhet alls. – Det känns otacksamt.

Kvalitet i arbetsledning handlar för mig i föräldrarollen om att hålla koll på och bry mig om vad barnen gör. – Att sätta mål och stimulera. Att följa upp var barnen är, om de är hungriga, vad de gör, vilka de umgås med… Varje sådan ansats att bry sig möts ofta med ”ingen fara”, ”du bryr dig för mycket” eller bara helt vanlig irritation. – Det känns otacksamt.

Balans mellan arbete och fritid utökas i familjelivet till tre dimensioner. Arbete, familjeliv och egen tid. Vi är många som brottas med att få balans mellan dessa tre dimensioner. Tiden tycks liksom inte räcka till. Hur vi än vrider och vänder på det, så får vi alltid dåligt samvete. Jobbar vi för mycket, så uppfattas det som att vi flyr från familjen. Ägnar vi för mycket tid med familjen uppfattas det som att vi är arbetsskygga. Slutligen, lägger vi för mycket tid till träning, kompisrelationer eller föreningslivet uppfattas det som att varken jobb eller familj anses viktigt. Hur vi än prioriterar, så prioriterar vi fel. – Det känns otacksamt.

Slutligen vill jag ta upp en av de motiverande faktorerna, som dessvärre också kan vara frustrerande. Herzberg menar att erkännande och belöning hör till de motiverande faktorerna. I arbetslivet kan det handla om belöning för en viktig insats eller löneförhöjning för goda prestationer. Enligt Herzberg har dessa engångsinsatser en motiverande effekt, men med extremt kort varaktighet. När man som förälder bjuder till och visar uppskattning för goda prestationer eller resultat känner man sig nöjd och belåten. Men, det tar inte lång stund innan den belönade både har glömt belöningen och bakgrunden till det. – Det känns otacksamt.

Denna text har dessvärre fått en negativ klang. – En känsla av otillräcklighet och vanmakt. Finns det då någon väg ut ur denna nedbrytande känsla?

Ja, först och främst måste du acceptera det tålmodiga arbetet med hygienfaktorerna och inte brytas ned om du bommar eller kritiseras i detta gnetande. Men, min rekommendation är att du sätter fokus på de motiverande faktorerna. Uppmärksamma goda resultat, ge erkännande, fortsätt stimulera till goda insatser, tydliggör och sätt värde på ansvarstagande. Men, framförallt visa dina nära och kära att du håller av dem.

//Tomas Helling



  • Comments(0)//blogg.hellingforetagsutveckling.se/#post4
Next »